Konflikter

Jag har egentligen bara en åsikt om konflikter och det är LÄSKIGT!!!!!
Varje gång jag ser en potentiell konflikt stelnar jag till, börjar svettas och mår illa... Detta är något jag jobbar med varje dag, att när jag hamnar i en möjlig konfliktsituation, våga säga vad jag tycker!
Jag vet att det förmodligen inte kommer bli världskrig (även om det känns så) och att det kanske till och med blir bättre än innan och att jag allt som oftast kommer tas på allvar. Ändå är det nog något av det mest skrämmande som finns...

Än så länge "övar" jag mig på mina nära och kära som jag vet inte kommer bli förbannade och att de dessutom känner mig så de inte misstolkar mig. Men jag har även gett mig in på individer som jag inte känner mig lika säker på för att tänja mina gränser. Nu är det inte så att det på något sätt känns bra men jag känner mig lite stolt över mig själv när jag vågat.

Idag var det en sån enkel sak som att bara berätta för en kollega vad jag tyckte och tänkte... Först tänkte jag bara skita i det men så vet jag ju att jag måste för att komma vidare så det blev en liten paus och sen bara kom det ut!!!!! Mycket nöjd med mig själv och just nu känner jag att jag kan göra vad som helst!!!! Hoppas den känslan kommer stanna kvar hela kvällen för jag ska jobba utomhus på Valborgsfirande i Onsala. Tror att det kommer mycket folk om det är fint väder så jag hoppas på det bästa men sen får det gärna bli kallt så ungdomarna inte super skallen av sig ikväll...

Ser verkligen fram emot att komma iväg i morgon när vi ska åka till Grebbestad och bara mysa.

Orka

Jag är så ledsen och störd!
På jobbet hade vi något som heter setmöte där vi sitter i grupper blandade från de olika områden som finns i Kungsbacka. Där ska vi ta upp dilemman vi har i arbetet och jag var en av de som pratade... Det blev ganska "naket" och uttömmande, vilket jag inte hade räknat med.
På grund av sekretess kan jag inte skriva vad det handlade om men lite småjobbigt var det eftersom man inte känner de kollegor man sitter och blottar sig för så väl.

Efter en hel dag med möten åker jag hem, får ett samtal från en vän som börjar ganska lättsamt men slutar i ett riktigt tungt samtal som får mig att tänka på tragedier i mitt förflutna och i mitt liv som det är nu... Kommer tunga bördor framöver att axla och det kan bli riktigt tufft.

Inte nog med det så känner jag mig övergiven idag... Jag kanske överreagerar men jag blir ledsen när det känns som om en vän undviker att prata med mig utan att jag vet varför?

Kan vara så lätt som att det har med mina hormoner att göra att jag känner mig så nedstämd men den här dagen har verkligen gjort sitt till. Jag hoppas innerligt att kommande inlägg inte känns så luddiga och nedstämda för jag är ju egentligen en glad och positiv tjej... egentligen! På riktigt!

Jag gillar min bil! Ingen tvekan om den saken... Men däremot är jag mycket kluven till min nuvarande bilmekaniker^^ Har lämnat in bilen nu två gånger på väldigt kort tid. Första gången handlade det om ett motorbyte vilket går på rätt mycket pengar och bilmeken hittade en jättebra motor som gått mycket lite och han tog inte mer betalt än han sa från början och jobbet gjordes på relativt kort tid.

Så långt allt bra! Problemet var när jag började köra bilen igen och insåg att varken spolarvätskespaken/motorn??? eller knapparna till värmeslingorna i bakrutan och cirkulationsknappmojängtjofräsen (alltså den knappen som får luften att cirkulera i bilen) fungerade. Dessa hade fungerat alldeles utmärkt innan jag lämnade in bilen! Så nu fick jag ju lämna in den för att det skulle åtgärdas och passade samtidigt på att köpa ett hjullager som han kunde byta för mig eftersom bilen brötade som fan när jag körde...

Idag hämtar jag bilen och knapparna funkar, bilen låter inte lika mycket men det största problemet av allt kvarstår! Spolarreglaget funkar fortfarande inte!!!!! Kunde han inte iaf ha sagt det så det inte kom som en överraskning för mig när jag satte mig i bilen för att köra därifrån???? Ska vi behöva ringa honom igen nu och vad kommer han ta för det???? Det är ju varken bilens fel eller mitt att det inte fungerar!!! Det funkade ju innan jag lämnade in den! ska jag behöva betala för det då???? JAG BLIR FÖRBANNAD!!!!!

Puss & kram

Vit dag!

Hade en jätteintressant diskussion över internet med en vän idag som började med evenemanget "vit dag" på facebook, som innebär att man ska bära något vitt den 1:a juli för att protestera mot barnaga... Min vän fick mig att inse något jag reagerat på tidigare "allt ont är svart och allt gott är vitt"!!!!! Ska det vara så?!?!?!?!

Titta bara på en så enkel sak som tecknade filmer där alla onda är "svarta" dvs bär svarta kläder, är en svart hund eller annan mörk varelse, medan de goda allt som oftast är vita (kaukasiska), har ljusa kläder, är ljusa i största allmänhet... Lejonkungen är ett bra exempel där de goda lejonen är ljusbruna och scar är mörk... Vita duvor är fred medan svarta korpar är död.
Men det är ju inte bara i tecknat detta gäller utan i största allmänhet och det är i min värld FEL FEL FEL!!!
Spär inte detta på den befintliga rasism som finns? Strider inte det mot mänskliga rättigheter?

Kanhända är jag lite drastisk i mina tankegångar just nu men blir man inte medveten kan man ju inte göra någonting åt orättvisorna i världen!

Vill kämpa för rättvisa mellan kön, hudfärg och sexualitet. För allas lika värde. För att ALLA människor är fantastiska!!!

Andra bloggar

Jag blir lite irriterad när jag går in och läser andras bloggar... Vissa är jättebra (ok väldigt få) medan den stora massan av bloggar S U G E R !!!!!!! Jag skulle aldrig våga påstå att jag är mycket bättre men jag hoppas iaf att den är liiiite mer intressant än:
"idag har jag tvättat" "Nu ska jag njuta av solen" eller "jag möblerade om böckerna idag"
Min personliga åsikt om en blogg är att den iaf ska vara någorlunda intressant för en utomstående som inte känner dig utan och innan.

Missuppfatta mig inte nu, självklart ska man skriva personligt, men hur intressant är det för mig att veta om din älskling inte vill skura toaletten??? (om du inte gör det till en genusdiskussion eller något annat intressant).

Nu ska jag iaf luncha med Helena och ta upp tvätten :P

Livsförändring?

Har fått en liten tanke om att förändra mitt liv till det bättre... Men vad är bättre??? Jag vet att jag behöver bli mer strukturerad när det gäller städning. Men jag tänkte mig en liten punktlista med vad jag faktiskt förbättrat och vad jag känner att jag behöver ändra på... Som en liten själförtroendeboost börjar jag med det jag faktiskt redan gjort (den blir ju ändå kortare än den andra).

• Tar mina mediciner mer regelbundet
  
• skriver listor på det jag behöver göra så jag inte glömmer

Sen till vad som behövs :S

• Strukturera städning (ok, det är inte bara städ utan även tvätt, trädgård och allt annat tråkigt)
  
• Röra mig mer
• strukturera min ekonomi för att få bättre koll på utgifter
• Äta regelbundet och nyttigt

Ok jag börjar lite lätt så jag inte känner att det är ohållbart... Babysteps love... babysteps.

Men många av punkterna är påbörjade och jag tänkte att om jag skriver om det så kommer jag bli "tvingad" att göra det för att jag "lovat" mig själv...

Måsten

Blir galen på alla måsten hela tiden... Just nu är min högsta önskan att ha en hemhjälp som tar tag i alla måsten så jag kan få njuta av solen istället!

Idag är det tvätt på schemat, men med tanke på att det är så fint väder kan ju kläderna hänga ute på torkvindan så jag passar på att tvätta så mycket jag hinner... Tyvärr var ju torkvindan lite smutsig med tanke på att den inte använts sen förra året så jag fick ta med mig trasa, vattenhink och hund ut för att snällt rengöra den först :S

Men i slutändan vet jag ju att jag kommer må bättre när tvätten är genomgången, då är det ju ett måste mindre att ta tag i till nästa gång... Nu är det "bara" städ, matinköp, däckbyte, deklaration, fönsterputsning och allt annat kvar :(

Vänner

Vad är det som gör att de jag älskar att umgås med, som får mig att må bra, har jag en förmåga att aldrig hinna umgås med???? Kan det vara att jobbet tar alldeles för mycket tid? Kan jag inte ha vänner som jobbar andra tider än mig själv? Är jag för upptagen eller är det mina prioriteringar som är fel???
Eller har det inte alls med mig att göra, utan omständigheter som gör att det inte hinns med?
Kan det vara faktumet att vi inte umgås så ofta som gör att vi verkligen värderar tiden vi har med varandra?

"ta vara på dina vänner, utan dem är du ingenting"

Varför blogg???

Bestämt mig för att skapa en blogg... hmmm...
blev inspirerad när jag läste en väns blogg. Hon skriver mycket om hennes egna funderingar och känslor och hennes språk är fantastiskt!!!
Jag skriver väl egentligen inte bra på något sätt men det kan ju inte bli sämre än vissa bloggar jag läst^^

Har väl inte en tanke på att någon annan ska läsa min blogg (men om de gör det så blir jag väl inte ledsen) utan mer för att få möjlighet att skriva av mig om det som ockuperar min hjärna just nu.
Om jag känner mig själv rätt kommer jag skriva om vad som händer runt mig och i mig, dvs jobb, relationer, resor, fester men även funderingar.